Svenska

En aprilkväll 2004 sker ett brutalt rånmord på en enslig gård i den lilla byn Kalamark i Norrbotten. Polisens misstankar riktas snabbt mot 41-årige Kaj Linna, en försäljare som tidigare gjort affärer med offren. Efter att Kaj Linna gripits på flykt i Wales döms han mot sitt nekande till livstids fängelse. Ett drygt år efter domen får kriminalreportern Stefan Lisinski genom ett tips upp ögonen för fallet. Ju fler stenar han lyfter på, desto märkligare verkar det hela. Stämmer det verkligen att Kaj Linna har begått mordet? Och om han är oskyldig, hur ska man då kunna bevisa det? Att ta ett liv är ett svindlande reportage i bästa true crime-anda. En berättelse om undermåligt polisarbete, fartblinda åklagare och hur en journalists envisa arbete bidrog till att en oskyldig man friades efter 13 år bakom galler. I och med Kaj Linnas frikännande väcks också den verkligt brännande frågan: Vem är den riktige mördaren? * Stefan Lisinski (f. 1952) arbetar som kriminalreporter på Dagens Nyheter. Han förärades 2017 med Föreningen Grävande Journalisters hedersomnämnande vid utdelningen av priset Guldspaden. Juryns motivering löd: För långt och uthålligt grävande i ett rättsfall som de flesta andra valt att glömma, och där Kaj Linna nu beviljats resning. "En historisk journalistisk gärning. Stefan Lisinskis bok förtjänar att läsas av många." Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter "I historien kring fallet Kaj Linna finns det gott om mörker, tragik, ond bråd död, orättvisa, lögner och jämngrått jävla elände. Om allt detta kommer ni få läsa i boken ni har framför er. Men det finns också enstaka ögonblick av ljus. Värme. Medmänsklighet och förtröstan. Inte sällan är det just Stefan Lisinski som står för dessa ögonblick." Anton Berg, journalist

I år skulle hon ha fyllt 100 - Barbro Alving (1909-1987). Bang var inte bara en lysande reporter och enastående stilist, kvinnoförkämpe och pacifist, orädd pionjär och förebild. Hon var också en älskad radiopersonlighet.<br/><br/>- Ingen kunde prata i radion som Bang, med allvar och värmande humor. Hennes pregnanta röst är oförglömlig, säger dottern Ruffa Alving Olin.<br/><br/>Bangs radioprogram var högtidsstunder för tusentals lyssnare. Än i dag är det många som hör av sig till Sveriges Radio och vill höra hennes program i repris. Nu kommer denna utgåva till Bangs minne.<br/><br/>Cd:n "Bang i radion - det mest önskade med Barbro Alving" innehåller ett urval kåserier, betraktelsen "Tankar på en lantkyrkogård" och - som bonus - hennes sista Sommarprogram från 1981.

Vår tids vinnare är staden Det är i städerna det händer! Planeten skakar till och genom vad som kan liknas vid mänsklig gravitation hamnar vi i städerna. Vi befinner oss i en tyst revolution där städerna och kvinnorna är revoltörer. Och vapnet är en Samsung istället för en Kalashnikov. De multinationella företagen blir multiurbana företag. Det urbana är det nya svarta och borgmästarna blir vår tids premiärministrar. I denna unika bok guidar dig Per Schlingmann och Kjell A Nordström i vad som händer i världen, staden och för oss människor. Förutom stadens till synes ostoppbara attraktionskraft ser vi andra dramatiska förändringar som påverkar villkoren för oss alla: ? Framgång i den digitala världen kräver kompetenser som inte är digitala. När allt kan kopieras blir det som inte kan artikuleras och digitaliseras kvar. ? Det är kvinnornas tid. Utrustade med kunskap och mobil tar de för sig. Männen håller krampaktigt fast vid den ekonomiska makten, men hur länge till? ? Nu är det vild kunskap som gäller! Oavsett hur bra universiteten är, så lär de bara ut hygienkunskap. För att nå framgång krävs något mer. Något magiskt. Vild kunskap. Det är upp till dig hur du förhåller dig till utvecklingen - det handlar om att vara öppen, ödmjuk och våga experimentera och hantera förändring genom att lära förmågan att lära om. Lika lite som annat som uppstår idag går denna bok att kategorisera. Den är ett collage som beskriver vår tid och hur du själv kan hantera de förändringar som möter oss alla. Denna bok är helt enkelt queer och söker sin kategori som så många andra idag. Författarna läser själva in ljudboken.

Nyfiken och smått förundrad gav sig Peter Eriksson ut på jakt i manlighetens ingångar och återvändsgränder: - Hur går det ihop att män generellt sett har sämre skolbetyg men högre lön än kvinnor ? - Varför är de flesta män rädda för bögar än att råka ut för en bilolycka ? - Varför får män inte medge starka känslosamma kopplingar till personer eller saker (motorfordon, handeldvapen och slutspelsfinaler undantagna)? - Är manligheten i kris? Och om så är fallet, hur ska vi få den att gå i terapi när män anser att psykologer bara är till för hysteriska fruntimmer och yxmördare?

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 "Det är så välskrivet och så viktigt att den här boken borde bli en grundbok i ekonomi för alla svenskar." Dagens Nyheter "en av årets viktigaste böcker" Gotlands Tidningar "Fattigfällan är en bok som skulle kunna bli politisk dynamit om nån tar upp den till diskussion, om nån tar människorna det handlar om på allvar - förr eller senare kan det vara vem som helst av oss." Åsa Linderborg, Aftonbladet VI SVENSKAR TROR gärna att det finns ett tryggt skyddsnät om något händer. Socialförsäkringar och inte minst socialtjänsten ser till att inga blir vräkta eller behöver svälta. Men sanningen är att alltfler glider igenom skyddsnätet, att socialtjänsten på många platser havererat totalt och att den växande skaran fattiga i Sverige möter ett system som misstänkliggör och kontrollerar dem, snarare än att erbjuda hjälp. Beata har en ordentlig utbildning, en fin lägenhet och har själv uppfostrat fyra barn utan att någonsin vara sen med en enda räkning. Visst, hon har aldrig haft det fett, men hon har blivit expert på att hushålla med sina tillgångar, tagit knäck efter knäck och aldrig varit rädd för att ta i. Hur kunde det bli så att hon som alltid varit så kompetent till sist är en av dem som köar utanför Frälsningsarméns matutlämning? Som tar dyra sms-lån och pantsätter sina smycken för att inte bli vräkt. Det enda misstaget hon begick var att bli långvarigt sjuk. I Fattigfällan får vi följa Beatas kamp med socialen och hennes strävan efter att försöka få en stunds trygghet för att orka bli frisk innan det är för sent. Beata är ett fiktivt exempel på alla de som farit illa när olyckan varit framme, men allt som händer henne i boken är baserat på verkliga händelser. Om författaren Charlotta von Zweigbergk är journalist och författare. Under decennier har hon arbetat som frilansjournalist inom ämnen som populärpsykologi, personporträtt och samhällsfrågor. Fattigfällan är hennes elfte bok. Tidigare har hon skrivit romaner och livsstilsbetonade faktaböcker. Uppläsare Louise Raeder

Det hela började med några gnistor från en skogsmaskin i juli 2014 och sköttes först som ännu en rutinsläckning. Men på bara några dagar växte elden, tills den ödelade en yta tre gånger större än Stockholm. En miljard kronor gick upp i rök, tusentals evakuerades och en människa dödades i Sveriges största skogsbrand i modern tid. När eldstormen nådde Sven Olov Karlssons hemby och skog i Västmanland flydde han, och undrade samtidigt om något mer än hetta och vind orsakat katastrofen. Hans förlust visade sig ingå i två större berättelser: en nutida om nedskärningar och klimatförändringar. Och en tidlös, om hur människan alltid format och förött naturen med eld. Utifrån sina erfarenheter av branden och sin nära relation till den drabbade trakten tecknar han bilden av ett samhälle som rustat ner inför ett växande hot. Men framför allt är Brandvakten ett porträtt av kvinnor och män som lever och arbetar med skogen. Bönder, brandmän, skogvaktare, sågverksägare och traktorförare: de som kämpade dag och natt för att rädda sig själva och varandra. Och som efteråt lyckades finna nya värden i det brända. Sven Olov Karlsson är författare, kritiker och journalist. Han romandebuterade med Italienaren (2003), och har sedan dess givit ut ytterligare tre prosaböcker, senast novellsamlingen Västmanland, som bland annat nominerades till Tidningen Vi:s litteraturpris.

<p>Nej! Den växande populismen är ingen gåta. Högerpopulismen är precis det som världens alla marknadsliberaler bett om när de vägrat se konsekvenserna av ökad ojämlikhet och otrygghet.  </p><p>Populistiska manifestet är en stridsskrift som slår åt alla håll: Mot borgerlig självgodhet men också mot vänsterns brist på folklighet. </p><p>Ja! Populistiska manifestet slaktar högerpopulismen men ropar samtidigt efter en mobiliserande vänsterpopulism. </p><p>Både socialdemokratin och vänstern växte fram som brutala sanningssägare. Deras vrede, visioner och vassa kritik av makten gick hem i breda folklager och kom att förändra samhället i grunden. Så varför vågar dagens vänster inte vara populister? </p><p>I Populistiska manifestet skriver Åsa Linderborg och Göran Greider ett försvar för populismen som politisk strategi. De visar att populism är mycket mer än bara ett tillhygge i en politisk debatt. I en tid då miljardärer och affärsmän framställer sig som underdogs och sanningssägare, borde inte vänstern ha ett bättre utgångsläge att tala för folket? </p><p>Med hjälp av 151 teser skildrar de populismens historia och nutid, från 1900-talets agitatorer till de moderna vänsterrörelser som just nu växer fram i Europa. I själva verket, visar de, har vänstern mycket att vinna på att vara just populistisk. </p><p>Åsa Linderborg är kulturchef på Aftonbladet och historiker. Hon slog igenom som författare 2007 med den självbiografiska skildringen om sin far, Mig äger ingen.  </p><p>Göran Greider är chefredaktör för Dala-Demokraten och har sedan debuten 1981 givit ut ett trettiotal böcker: poesi, debatt och biografier. </p><p>En bok att stångas med ... Framför allt är den välargumenterad, och jag uppskattar den härliga dynamiken mellan Linderborgs rigida resonemang och Greiders finurliga enradingar. Och som lättfattlig sammanfattning av de senaste årens vänstertänkande kring hur högerpopulismen ska tacklas är den oumbärlig. - Leonidas Aretakis, Dagens Nyheter </p><p>En bok som ingjuter hopp Populistiska manifestet kommer att fungera bra som välbehövlig inspiration och eld i baken för många ett valår som detta. - Vesna Prekopic, Sydsvenskan </p><p>Göran Greider och Åsa Linderborg har misslyckats. De är alldeles för kloka, ärliga och nyanserade för att bli svartvita populister Populistiska manifestet är en bråkig, brokig och passionerad argumentation. Allt kan man inte hålla med om, men den väcker tankar. Den har dessutom den ingrediens som populister måste ha: Passion. - Lars Böhlin, Västerbottens-Kuriren </p><p>Som ett rött utropstecken i valrörelsen kommer Populistiska manifestet av Göran Greider och Åsa Linderborg. Två starka politiska profiler som vågar mana till klasskamp. Anton Juggas, Arbetarbladet </p><p>151 korta, välunderbyggda och välformulerade teser Boken är ett basebollträ svingat i full kraft med klass skrivet i röda bokstäver på båda sidor Nej. Det Populistiska manifestets styrka är inte visionerna. Styrkan ligger i dialogen den med sina 151 teser för med läsaren. Tankarna den väcker. Min version är nedklottrad med utropstecken, frågetecken, bifall och mothugg. Det är en spänstig, oresonlig skrift av två vänsterintellektuella som verkligen funnit varandra i detta samarbete. De vet och vill något. På riktigt. Boken blir därför ett välkommet bidrag till en framtida arbetarrörelse som har mycket att vinna och mycket att förlora. Björn Werner, Aftonbladet </p><p>Vasst och uppfriskande - Björn Sandmark, Dala-Demokraten </p><p>Ett bättre försvar för den liberala demokratin och yttrandefriheten än någon liberal formulerat. - Karin Pihl, Göteborgs-Posten </p>